Arv
Vid en persons bortgång ska en bouppteckning upprättas, samt den avlidnes egendom och tillgångar delas upp. Vem som får vad och när beror främst på den legala arvsordningen samt eventuellt testamente. Arvsrätt, särkullbarn, arvslott och laglott är viktiga begrepp i sammanhanget. Det finns därtill flera komplicerade faktorer som påverkar hur arvet ska fördelas.
Juridisk hjälp vid arvskifte och bodelning
Under arvskifte och bodelning kan det uppstå oförutsedda diskussioner som kan skapa osämja mellan dödsbodelägarna. Våra jurister och advokater har bred erfarenhet inom arvsrätt och tillhandahåller hjälp med upprättande av testamente samt trygg rådgivning i pågående bodelning och arvstvist.
Kontakta oss för juridisk hjälp och rådgivning.
Arvsrätt
Arvsrätten reglerar hur kvarlåtenskapen efter en avliden person ska fördelas och träder automatiskt i kraft vid avsaknad av upprättat testamente. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen och kan vara ett barn, barnbarn eller barnbarnsbarn. En bröstarvinge har alltid rätt till arv och kan inte lämnas arvlös. Fördelningen av arvet kan dock se olika ut beroende på en rad faktorer såsom civilstånd och testamente. Om den avlidne var gift vid sin bortgång ärver i huvudregel den efterlevande maken eller makan den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken eller makan fritt får disponera över egendomen, men inte testamentera bort eller ge bort stora delar av förmögenhetsmassan i gåva. Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarn alltid rätt att få hela eller del av sitt arv direkt vid sin förälders bortgång
Om föräldrarna inte är gifta ärver barnen den avlidna föräldern direkt om såvida det inte finns andra angivelser i ett befintligt testamente. En bröstarvinge kan enligt lag aldrig bli arvlös och har alltid rätt till sin laglott. Skulle det mot förmodan finnas en testamenterad önskan om att en bröstarvinge inte ska få sin laglott kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet. Detta måste ske inom sex månader från det att bröstarvingen fick ta del av testamentet.
Arvslott, laglott och arvsklasser
I en arvsprocess är det en rad faktorer som avgör hur den avlidens kvarlåtenskap ska fördelas mellan arvingarna. Den kvarlåtenskap som den avlidne efterlämnar ska fördelas som arv. Varje arvinge får en arvslott, vars storlek beror på hur många som delar på arvet. Genom testamente kan man begränsa bröstarvingars arvslott till att enbart avse deras laglott, vilken motsvarar hälften av arvslotten.
Samtliga bröstarvingar har rätt till sin laglott, oavsett om de är särkullbarn eller inte. Gemensamma bröstarvingar till den avlidne och den efterlevande maken eller makan får dock ut sitt arv först efter båda makarnas bortgång, om inte annat förordnas i testamente.
